Det finns många religioner i världen men de fem största är:
1. Kristendomen
2. Islam
3. Hinduismen
4. Buddismen
5. Judendom
Dessa världsreligioner är beräknade att de är till störst täckande med antal människor och till ytan över hela världen.
Centrum Depoort kommer beröra dessa och försöka förklara vad dessa religioner innebär på ett förhoppningsvis enkelt sätt.
Likheter – Det finns många likheter, som till exempel alla religionerna har någon som de ser upp till, en gud eller som i buddhismen, en Buddha.
Islam, Judendomen och Kristendomen hänger ihop, alla är monoteistiska religioner. Vilket betyder att de bara tror på en gud. Inom Islam har de Allah (Gud), Kristendomen och Judendomen har Gud. Därför säger man att dessa tre religioner hänger ihop för de tror på samma Gud men har olika legender och historia. Alla tre religioner ha även en speciell skrift. Alla religionerna har så klart olika, men oftast har de en speciell.
Buddhismen och Hinduismen är vad man kallar polyteistiska religioner, där man tillber mer än en gud. Då kanske man tänker att Buddha är en gud inom Buddhismen, men han uttryckte själv att han inte var mer än mänsklig.
Olikheter – Alla religioner har olika högtider och olika heliga platser. Kristendomen och Judendomen har visserligen småsaker gemensamt, med iste så att de har exakt samma heliga platser och årstider.
Religionerna har även olika livsåskådningar och filosofier, Buddhismen handlar mycket om att hitta sig själv och mental träning medan Kristendomen handlar mycket om att be till Gud och vara god mot andra. Såklart ska man vara god mot alla i alla religioner.
Olika religioner påverka också människor som utövar dem annorlunda, man uppför sig på annat sätt än vad man gjorde förut (om man inte har varit i den religionen hela sitt liv).

Kristendomen

Den kristna religionen tog form för cirka 2000 år sedan i Israel som då var en del av Romarriket. Det kristna budskapet skulle snart sprida sig in i riket, mot dagens Sydeuropa. Det var dock ingen omedelbar framgång som ledde till en ny folkreligion. Kristendomen sågs i början som en sekt och dess anhängare blev ibland förföljda. Kristendomen är den heliga treenigheten som består av fadern (Gud), sonen (Kristus) och den helige ande.
Jesus och hans lära – Jesus föddes enligt evangelisterna i Betlehem och enligt tradition var tiden för detta år noll. Senare forskning har visat på årtalet var 6 f.Kr. och Nasaret har utpekats som den egentliga födelseorten. Enligt Bibeln var modern Maria och fadern den kristna Guden. Jesus själv har därmed betraktas som en halvgud.
Jesus var förkunnaren av den kristna tron. Jesus lära grundade sig på kärlek och förlåtelse – enligt Bibeln var han nedsänd till jorden för att låta människorna försonas med sina synder. Han var deras Messias, dem som rädda dem (där av alternativet Kristus som var Messias på grekiska).
Den tid Jesus fick sitt kristna budskap varade enligt evangelierna bara omkring tre år innan han blev dömd till döden och korsfästes någon gång kring 30 e.Kr., korset har också blivit religionens främsta symbol. I den kristna traditionen är också uppståndelsen en viktig del. Jesu uppståndelse ska enligt det Nya Testamentet ägt rum på påskdagen ungefär 30 år efter Jesus död.
Kristendomen blir statsreligion – Kristendomen var inte särskilt stor religion under Jesus livstid, men den fick fotfäste under kommande sekler tack vare Paulus och hans många missionsresor. Den religiösa läran spreds nu snabbt, med det dröjde tills år 313 innan kristendomen erkändes som religion.
Vilket ledde till slut att det blev en statsreligion så småningom. Omkastningen var stor då dess religiösa medlemmar som tidigare hade få stå ut med förföljelse men helt plötsligt nu vara en del av den enda tillåtna religionen. Kristendomen kunde nu spridas sig vidare runt om i Europa med större eftertryck än någonsin innan medan andra religionen undertrycktes.

Islam


Islam är en monoteistisk religion vars troende tillber Allah (Gud). Dess historia tar sin början med Muhammeds uppenbarelse i öknen där Allah förmedlar sitt budskap till honom genom verser. Budskapet spreds sedan vidare genom Muhammed oh religionen kunde därefter utbreda sig.
Det finns hos Islam stora likheter med kristendomen. I båda religionerna ses Gud som alltings skapades och det finns också en himmel och helvete. Islam har också plats för Jesus som ses som en profet, dock förnekas tanken att Jesus skulle ha dött på korset och inte heller anses denna återuppståndelse ha ägt rum.
Den islamska religionen bygger inte minst på tidiga profeter vilka fåt gudomliga uppenbarelser. Av dessa kan nämnas är: Noa, Abraham, Mose, David och den viktigaste – Muhammed.
Profeten Muhammed – Muhammed föddes omkring 570 e.Kr. Efter att dragit sig bort från sin familj och stadslivet för att ägna sig åt meditation vandrade han i öknen och bosatte sig slutligen i en grotta – det var där han fick sin uppenbarelse från guden Allah.
Uppenbarelsen bestod av verser och i förtörnad ton kritiserade dessa rådande seder och bruk i staden Mekka som förvanskats av egoism och vinningslystnad medan de svaga gömdes bort. Likt kristendomen och det budskapet Jesus framförde finns här alltså en särskild omsorg åt de svaga medan en anklaga riktas mot de rika.
Muhammed, vars uppenbarelse fortsatte till hans död cirka 632 e.Kr., var alltså föremål för Guds intresse flera hundra år efter att Jesus varit det enligt kristna traditionen. Det muslimska resonemanget kring denna dubbelhet är sålunda att de kristna förvanskat Guds budskap och Muhammed därmed blev en slutgiltiga mottagare för dennes vilja som därefter återgetts och efterlevts korrekt.
Den muslimska tideräkningen tar också sin början på en annan tidpunkt, nämligen 622 e.Kr. då utvandringen från Mekka och Medina skedde.
Islam idag – beräknas det finnas ungefär en miljard muslimer och religionen är störst i Mellanöstern, Nordafrika, Centralasien och Indonesien.
Hinduismen

Hinduismen – räknas till de stora världsreligionerna med nära en miljard anhängare där merparten finns i Indien. Det handlar om en mångskiftande religion som inte är alldeles enkel att ringa in kring en viss gudstro eller specifika seder. Dess brokighet avspeglar sig inte minst i faktumet att det inte finns någon unison gudstro – inom åskådningen finns det både monoteism och polyteism. Hinduismen har heller ingen särskild grundare på samma sätt som Jesus inom kristendomen eller Muhammed inom islam.
Hinduism kan ursprungligen sägas beteckna den de av Indien som inte innefattade islam. Den typiska hindun är hemmahörande i Indien och nära förbunden med det sociala livet och politiska reformer. Fat religionen finns till exempel även i Nepal, Bangladesh, Sri Lanka och Indonesien.
Hinduer ber i regel två gånger per dag, tillbedjan består av två delar, saguna och nirguna. En särskild markör av religiöst ursprung är en prick, bindi, som många indiska kvinnor har i pannan. Detta markerar att personen är hindi och pricken symboliserar också det tredje ögat som sägs skåda gudomliga.
Karma – Hinduer tror på återfödelse och avgörande för hur det nästkommande livet kommer se ut är karma. Karman är summan att ens gärningar i livet och bra karma leder till ett gott nästa liv. Enligt hinduerna är det ett resultat av dålig karma att födas i en lågt kast och tvärtom har de som föds i en högt kast förtjänade detta genom bra karma.
Brahma, Vishnu och Shiva – Som redan har nämnt så råder ingen gemensam tilltro åt en enda gud. De mest framträdande av de dyrkande gudarna är dock Brahma, Vishnu och Shiva. Brahma ses inom hinduismen som världens skapare, Vishnu som upprätthållare av ordningen medan Shiva bland annat har funktionen som fruktbarhetsgud. Vid sidan om dess tre gudar finns en mängder av lokala gudar samt andra landsgudar som den populära Krishna.

Buddhism


Buddhismen – uppstod i nordöstra Indien. Som är en utväxt från hinduismen, för cirka 2 500 år sedan. Religionens grundare var Siddharta Gautama, fast han skulle bli mer känd under namnet Buddha. Buddhismen skiljer sig något från de andra stora religionerna. I viss mening är den mer filosofisk än religiös då dess lära refererar till någon specifik gud utan senare handlar om en viss insikt i livet. Dock har den status Buddha innehar idag att likna vid en gudom, vilket bland annat tar sig uttryck i stora statyer föreställande Buddha.
Buddha – Siddharta Gautama levde cirka 563-483 f.Kr. och det avgörande ögonblicket i hans liv var när han lämnade ett bekvämt liv i lyx för att leva som en tiggarmunk bortom det materiella, sökande efter livets innersta mening. Efter några kringflackande år slog han sig ner vid floden Nairanjana för att meditera i stillhet och nå det fullkomliga uppvaknandet. Under tiden samlades alltfler lärjungar hos honom och han gavs namnet Buddha – den upplyste.
Buddhas lära har beskrivits som den – gyllene medelvägen, där livets extrema sidor undviks. Den låter sig inte delas i den västerländska uppdelningen av ande och materia eller materialism och idealism.
Kärnan i denna lära var tanken om reinkarnation där livet sågs som ett kretslopp, med ständig återfödelse. Här återfinns begreppet karma vilket avgör vad en människa föds i nästkommande liv. Det eviga kretsloppet berodde på människornas ständiga strävan och begär när idealet istället borde vara att få insikt.
Insikt – nåddes genom ”den åttafaldiga vägen” som är uppdelad i tre delar. Första delen är visdom som uppnåddes genom rätt kunskap och rätt tanke. Den andra delen kretsar kring moral och vanns genom rätt tal, handling och levnadssätt. Den tredje delen gäller meditation som bestod av rätt ansträngning, uppmärksamhet och koncentration. Genom denna djupa insikt som också befriade människan från karma kunde återfödelsen brytas och Nirvana, ett slags tillstånd av frid eller uppvaknade, uppnås.
Spridning – efter Buddhas död spred den buddhistiska läran vidare i Indien och även utanför landet. Kloster grundades ibland annat Indien, Tibet och Kina med munkar som försökte leva sitt liv enligt buddhismens principer. Idag är buddhismen dominerande i delar av Asien och länder som Thailand, Kambodja, Bhutan och Burma.

Judendomen

Judendomen – det finns cirka 15 miljoner judar i världen, de flesta är bosatta i USA eller Israel. Till skillnad från de andra världsreligionerna utgör

judendomen mycket mer än ett religiöst samförstånd. Judarna är i första hand ett folk med en gemensam historia som går 3000 år tillbaka. Många judar räknar sig inte som religiösa, med ser sig ändå som en del av det judiska folket. Att ta del av judarnas historia är att ta del av en berättelse om ett utsatt folk som ständigt sökt sig till nya platser för att skapa ett eget land, fast hamnat i samhällen där andra religioner varit dominerande. Judarnas situation som minoritet har lett till att de har förföljt av bland annat kristna och muslimer.
Religionens innehåll som har en 3 000 år lång tradition vilket gör att det är svårt att ge en samstämmig bild av judarnas tro. En central del av judendomen är att tron på en enda Gud – Gud på hebreiska skrivs: jod-he-vav-he och förkortas JHVH. Likadant gäller tron på Abraham som patriark. Samma bibel används i kristendomen, fast Bibeln avses inom judendomen Gamla Testamentet som kallas Tanakh. Skriften är viktig på det sär sättet om judarna som ett av Guds utvalt folk. Särskilt då berättelsen om Moses berättelse om hans uppenbarelse på berget Sinai och tar emot stentavlorna med de tio guds budord. Enligt judisk tro är Gud skapare av allt som finns. Gud kan också bland sig i livet på jorden med bestraffningar och belöningar. Precis som enligt kristen tro är alla människor skapade till Guds avbild, där Adam är den första människan.
Israel – Kungariket Israel uppstod runt 1000 år f.Kr. och styrdes av Davis sedan av Salomo innan det delades in i Israels rike och Juda rike. I den judiska historien berättas hur dess folk straffas med att drivas i landsflykt efter dem handlat mot Guds vilja. Men efter ånger visats får de återvända till Sion – vilket är det symboliska namnet på Det förlovande landet. Det förlovande landet betyder flera saker, men ofta syftar det på Israel.