Man kan tillhöra en viss religion genom att tillhöra en viss kultur – man kan vara kulturell religiös. Om man menar att ett land är kristet, eller kanske muslimskt, så anses man vara kristen, eller muslim, eftersom man är född i det landet. Man kan också vara – etniskt religiös. Det innebär att man är född in i en religion oavsett var i världen man bor. Till exempel så blir man jude om man är född av en judisk kvinna – man behöver alltså inte vara särskilt eller inte alls troende, och man kan vara född precis vart som helst i världen. Man kan också tillhöra en religion genom att vara – religiöst utövare. Då har man en tro i enlighet med den religion man tillhör och då praktiserar man även sin tro.
Detta kan gälla precis vilken religion som helst!

Så frågan är: Finns det något Gud?

En agnostiker – skulle säga att den fråga går inte att svara på. Eftersom det inte finns några bevis på Guds existens eller bevis mot Guds existens. Det enda man kan vara säker på är att man ska vara lite skeptiskt till vad alla religioner säger. Det går helt enkelt inte uttala sig om någon sanning.
En ateist – skulle svara nej. Gud finns inte och det finns ingen annan högre makt som styr eller skapar. Världen styrs och skapas av naturvetenskapliga lagar som kan prövas och bevisas.
En troende/religiös – skulle svara ja. Att Gud eller någon annan med motsvarande makt finns. Det behöver inte vara så att allt som existerar är möjligt att bevisa naturvetenskapligt, för det finns måna andra bevis för att gud existerar. Som troende kan man tro på en mängd olika saker. Vanligast är att man tänker på muslimer, kristna, judar, hinduer och buddister – alltså de som tror på någon av världsreligionerna. Eller andra samfund som till exempel Jehovas Vittne.

Vem är religiös?

Men man kan också, utan att kanske räknas till något samfund – vara ödestroende. Vilket menas att man tror att ödet bestämmer vad som händer och sker i människors liv. Och att kanske vi alla har ett förutbestämt öde redan den dagen vi föds. Eller man kan också vara – naturreligiös och tro på något gudomligt, eller övernaturligt, i naturen. Det kan vara en kraft eller energi som genomsyrar allt eller väsen som finns i naturen. Den sortens gudstro kallas för – panteism.
Andra gudssyner är till exempel – monoteism, vilket innebär att man tror på en enda gud. Eller – polyteism, vilket innebar att man tror på flera olika gudar.
Synen på gudar kan alltså variera stort mellan religionerna!
Idag anses de flesta att religion och vara religiös är var och ens privatsak. De flesta håller religionsfriheten högt. Det finns ett stort och brett utbud av kyrkor och samfund, men också av olika religioner, trosuppfattningar och livsåskådningar. Generellt kan man säga att vi människor är ofta relativt etnocentriska i vårt förhållande till andra religioner och kulturer, det vill säga att vi utgår ifrån vårt eget sammanhang, vår kultur, våra traditioner och vårt eget sätt att tolka livet när vi betraktar andra sätt att tänka och vara.
Det blir allt vanliga att många söker andlighet utanför de organiserade religionerna. Som till exempel New Age är ett begrepp som innefattar tankar om healing, övernaturlighet, astrologi, energier, tarotkort och liknade. Eller så en ny religion att man plockar godbitarna från två eller flera olika religioner och gör sin en religion och egen tro utifrån dessa.

Vad är religion?

Religion är en kollektiv tro som grundar sig i en trosföreställning, som till exempel om gudar, andar, transcendenta själar (teism) eller andra

övernaturliga fenomen. Gudarna ses ofta som skapare och som är höjda över allt det jordiska. Dessutom kan religion även röra sig om motsvarande föreställning om en högre andlig verklighet eller den yttersta sanningen, med eller utan gudar. Andetro, förfäderstro och övertygelse om en magisk verklighet är också uttryck för religion.
Religioner förutsätter ofta existensen av en själ som lever vidare efter kroppens död.
Symbolik, myter, riter och traditioner hör till religionens kännemärke. Ytterligare en kort definition är att – religion är varje specifik tro när det gäller övernaturliga, någon som vanligen omfattar ritualer, en etisk kod, en livsfilosofi och en världsbild. Dessutom kan religioner ses som olika svar på frågor om livet mening och mål, eller om moraliska krav och plikter mot medmänniskor.
Religioner har förmodligen ursprungligen uppstått för att människan skulle kunna hantera liv och död, för att förklara förlopp och fenomen där ett direkt orsakssammanhang eller förklaring var svår att förstå.
Mot bakgrunden av begränsad kunskap om välden framstår många händelseförlopp som magiska. I människans natur ligger det i att det måste finnas någon typ av förklaring – vilket blev så småningom andar som därefter blev gudar. Som slutligen i sin tur blev en enda gud eller högre makt. Att fenomenet religion är ett uttryck för relationerna mellan människan och den gudomliga.
Det anses att även Homo Sapiens Sapiens (den första människan) har haft någon form av religiös tro och detta är för 30 000 år sedan.
Neandertalmänniskan – begravde sina döda under någon slags rituella former. Vilket är bevisat!

Det är möjligt att definiera begreppet religion genom att lista de olika funktionerna.
Riter, myter och traditioner – dop, bröllop, begravningar, gudstjänster och heliga skrifter är religionens yttre uttrycksformer
1. För att skapa samhörighetskänsla inom gruppen, något som ger den enskilde troende en känsla av hemvist såväl sina nuvarande trosfränder som ibland de som tidigare upprätthållit traditionen.
2. För att om och om igen påminna om tron och det andliga.
3. För att föra kunskapen vidare från generation till generation.
4. För att symboliskt beskriva en antagen övernaturlig verklighet, andar eller gudar.
5. För att i likhet med konsten ge och tilltalande föreställningar.
Skapelseberättelsen – eller den ultimata förklaringar
6. För att svara på metafysiska frågor om vad som händer efter döden, varifrån världen och kommer och så vidare.
Moraliska och/eller etiska system – en grundval av moraliska och etiska värderingar som finns i alla stora religioner:
7. Moralen är inte religiös till sitt ursprung utan kommer från att evolutionen gynnat dem som inte skadar varandra.
8. Prosociala värderingar så som reciprocitet, empati och kärlek, goda gärningar och att ta avstånd från onda gärningar.
9. Förbud mot antisociala värderingar så som att våld, stöld, systemhotande och revolutionära värderingar.
10. Reglerna har sitt behov i att ge trygghet och även lyckat till majoriteten och religionens normer kan användas för att skapa stabilitet och lugn i ett samhälle.
11. Etik och moral gynnar även individen enligt ett flertal religioner – positiv karma, belöningar efter kroppens död. Men där emot onda gärningar resulterar i straff – andlig död, helvetet eller återfödelse.

Tröst, omsorg och omhändertagande – till religionens uppgifter hör at:
1. Trösta, still oro, minska rädsla inför till exempel döden
2. Erbjuda verktyg som bön, botgöring, meditation, andliga sammankomster och så vidare, som tröstar, lugnar och minska rädsla
3. Tillhandahålla ”själasörjare” som undervisar, tröstar, utför riter, svarar för det heliga bröllop och begravningar med mera
4. Tillhandahåller en gemenskap som hjälper mot ensamhet.
5. Ge andliga och gudomliga upplevelser
6. I många religioner koncentreras andligheten kring en eller flera gudar eller sådant som är uttryck för dess
7. Andra religioner, som buddhismen och daoismen, har andra mål än gudar som det heligaste att sträva mot
8. Tillhandahålla en (oftast genom mystik) som underlättar sökandet efter det gudomliga eller heligaste inom oss och därmed ett närmande till gud eller till det höjda över det jordiska